Projektet har gått ut på att göra ett flexibelt bord som ska kunna gå att förändra mellan högt och lågt och mellan olika storlekar på bordsskivan. Detta som en funktionell aspekt av föränderlighet men jag ville även införliva en emotionell föränderlighet. Jag vill att användaren, på ett handgripligt sätt, ska kunna uttrycka sig själv i bordet. Min intention är att man, genom att göra sitt eget unika bord, skapar ett starkare band mellan artefakt och dess användare. Detta som ett led i en hållbar utveckling så att produkterna vi äger kan brukas längre och motverka den ohållbara så kallade slit-och-slängkulturen..

Hemmahosmigochminsambostårettsnart50årgammaltmöblemang,ettbordochfyrastolar.Iminstudiesätterjagmöblemangetiettkulturarvssammanhangochstuderarhurtregenerationerinomminfamiljbrukatochälskatettvardagsföremål.Hurservåraolikarelationeruttillmöblemanget?Hurharvianväntdetochhurpåverkardetvåraaffektionsvärdentillmöblemanget?Ochhurkommerdetsigattdettamöblemangfinnskvarivårsläktochintehamnatpå?huggkubben?somsåmycketannatgjort?Minanalysgenomförspåmittinsamladematerialbeståendeavintervjuerochfoton,medhjälpavaktörnätverksteorinochmedandrabegreppsomOrvarLöfgren,KerstinGunnemarkochNils-­?ArvidBringéusanväntitidigareforskning.Jagnärmarmigmittmaterialmedatttittapåmöbelnshistoriskabakgrund,hurdetanväntsavinformanternaochminainformantersaffektionsmässigarelationtillföremåletibådeettnuochdåperspektiv.Hurkommerdetsigattminainformanterbenämnerbordetsomomdetvoreenegenpersonochvarföransesdetsåspeciellt?Jagserhurettnätverkmellanmänskligaochicke-­?mänskligaaktanterskaparettkretsloppavettgivandeochtagande.Jagförsökerocksåsedeolikaanledningarnatillvarförmöbelnharfåttstannaivårsläktochfrågarmigvadbegreppettidlöstinnebär.Minanalysgermigenfördjupadförståelseförhurmänniskankanförhållasigtilletttingochhuretttingkanförhållasigtillmänniskan.Jagförundrasövervarförvårtmöblemangintesessomettarvegodsinomfamiljenutaniställetsomettlånegods.Jagförstårattmittstudiefältochminuppsatsharsåttettfröavförvirringhosminainformanter.Ettvardagsföremål,kandetvaranågotvärdeidet?Slutligenunderminanalysnämnerochförstårjagminegnapåverkanavmöblemangetsvärde,ochattminainformanternuserdetjagser,ettarv.Jagharkanskeskapatettframtidaarvocharvegods..

Syftet med detta examensarbete är att 1) undersöka och beskriva vad digitalt berättande är, 2) redogöra för hur det i allmänhet används idag, samt 3) utvärdera dess potential som pedagogiskt redskap i skolan. Vi har i vårt arbete utgått ifrån socio-kulturell teori. Via intervjuer med personer med erfarenhet av digitalt berättande från Helsingborg och Landskrona har vi undersökt hur digitalt berättande används där. Under namnet digitalt berättande verkar metoden inte användas i skolorna i Helsingborg och Lanskrona. Våra slutsatser är att digitalt berättande används på olika sätt på de två institutioner vi fokuserat på, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Folkets hus i Landskrona.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan.

Syftet med arbetet var att skapa ett digitalt läromedel för Programmering C på gymnasienivå förprogramspråket C#. Syftet var också att jämföra vad som fanns på marknaden och undersökaeventuella fördelar med ett digitalt läromedel. Slutligen handlade arbetet också om att utvärderamaterialet tillsammans med elever. Genom att använda beskrivna metoder har enpubliceringsplattform, csharpskolan.se, tagits fram som en grund för ett digitalt system. Systemethar fyllts med innehåll kopplat till styrdokumenten och sedan använts i undervisning pågymnasiet.

I mitt examensarbete på Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat på det estetiska uttrycket och funktionen. Hållbar utveckling med långsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.

I projektet har jag utformat ett bord för hemmet som man kan leva med hela livet och som enkelt kan anpassas utifrån olika människors behov, och förändras allt eftersom ens livssituation och behov förändras.  Bordet ska kännas värdefullt och få ett mervärde genom att laddas med personliga berättelser och vara något man vill behålla och bevara.   Samtidigt är bordet tänkt att vara en startpunkt för att få människor att börja reflektera över sina förhållningssätt till konsumtion och vilka värden som är viktiga i livet. I ett längre perspektiv  hoppas jag att detta kan minska den onödiga konsumtionen och bryta den slit- och slängmentalitet som råder i samhället..

Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lärarens arbetssätt. Med utformning menas rummets innehåll; placering av kateder, bänkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgång till bänk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende på lärarens inställning, kan utgöra både möjlighet och hinder i undervisningen..

Projektet har gått ut på att göra ett flexibelt bord som ska kunna gå att förändra mellan högt och lågt och mellan olika storlekar på bordsskivan. Detta som en funktionell aspekt av föränderlighet men jag ville även införliva en emotionell föränderlighet. Jag vill att användaren, på ett handgripligt sätt, ska kunna uttrycka sig själv i bordet. Min intention är att man, genom att göra sitt eget unika bord, skapar ett starkare band mellan artefakt och dess användare. Detta som ett led i en hållbar utveckling så att produkterna vi äger kan brukas längre och motverka den ohållbara så kallade slit-och-slängkulturen..

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .

Syftet med detta projekt är att skapa en prototyp för ett digitalt tentamenssystem, där studenterna skriver tentamen med hjälp av läsplattor, samt utvärdera vilka fördelar och nackdelar ett sådant system skulle kunna medföra.Huvudfokuset för detta projekt var att utveckla en prototyp för ett digitalt tentamenssystem med stöd för bland annat automatisk rättning, kompilering och automatisk evaluering av programspråksfrågor. Vi försöker samtidigt bibehålla de positiva aspekterna av ett analogt system, som till exempel möjlighet för både lärare och elev att uttrycka sig genom frihandsritning.Denna studie har visat att det finns många fördelar för både studenter och lärare med en övergång till ett digitalt tentamenssystem samt att man med små medel kan skapa en fungerande prototyp av ett sådant system..

Den här studien är gjord på initiativ från Bodens kommun som upplever att det inte finns någon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bäst kan bevaras långsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansåg vara relevant teori, genomfördes studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal från ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Observer Sverige AB är en del av Observer AB som erbjuder tjänster i form av kommunikationslösningar och omvärldsbevakning. Det här examensarbetet har genomförts på deras IT utvecklingsavdelning. Syftet har varit att undersöka utvecklingsmöjligheter för att ta fram en del av ett nytt digitalt system för lokal och regional TV bevakning i Sverige. I det nuvarande systemet underhålls det mesta manuellt och använder teknik som börjar bli gammal för hantering av TV. Den del av systemet som det här arbetet behandlar är ett digitalt videoredigeringsverktyg.

Detta examensarbete på 22,5 hp har under våren 2007 genomförts av Annica Flödén, student vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads universitet på uppdrag av Claratappen.Under arbetet har en lösning på Claratappens problem med att plasmagivarna har svårt att ersätta den vätska de förlorar under tappningen med någon slags dryck tagits fram, då deras ostadiga bord gör att vattenmuggarna spills ut över dem.Detta gjordes genom att tillämpa designprocessen som vi under utbildningen lärt oss. Tonvikten under researchfasen lades på att observera hur det fungerar på Claratappen samt en enkät som sändes ut till andra blodcentraler runt om i landet. Utifrån det som framkom under researchfasen togs sedan några olika lösningar fram och en av dessa valdes ut för vidare utveckling.Den utvalda lösningen kom att bli ett avställningsbord, Huvudfoting, ett bord som fästs på britsens underrede där själva bordet kan vridas i fyra fasta lägen, bordet har också två hål för vattenmuggar så det kan delas av två olika givare. Den har även en bottenplatta som gör att den kan stå själv vid till exempel förvaring då den inte behövs. Fästet är konstruerat så att den kan fästas på båda sidor om britsen.

Utgångspunkten i detta magisterarbete inom ämnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir tråkigare ju högre upp i årskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrån litteraturgenomgång, att någon gång i årskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa ämnen som eleverna tyckte var tråkigt? Varför var det tråkigt? Kunde jag göra något åt saken?.